Döende

Nu är det trettiofem minuter kvar av skoldagen.
Tveksamt om jag överlever, faktiskt.
Om ni inte hör något mer från mig i denna blogg betyder det att jag avlidit av trötthet, hunger och extremt tristess.
Seriöst, jag håller nästan på att svimma av mitt miserabla tillstånd. Jag är så deppig och på dåligt humör att det inte är sant. Om någon bara kunde komma hit och ge mig en stor kram och kanske en liten kaka. Nej, stryk det. En kram och en STOR kaka, såklart.
Om någon vill hamna på listan över mina favoritpersoner i hela världen, kom med kakan och kramen. Typ nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0