Moppebrud


Asså jag har haft en jävla panikdag.

Gick till mitt skåp för att hämta jackan inför vår pedagogiska promenad då jag insåg en sak: Jag har ingen aning om var min moppenyckel är. Jag letade igenom jackan, väskan och skåpet ungefär sjutton gånger. Sedan skippade jag den pedagogiska promenaden och en del av projekttiden för att springa fram och tillbaka mellan moppeparkeringen och entren i jakt på nyckeln. När den inte gick att finna drog jag mig tillbaka mot klassrummet och slängde huvudet på bänken och satt och deppade i en kvart innan jag i argt vredesmod skrev färdigt svenska-grejen. Har inte vågat titta på den, lovar att den är skitarg.

När lektionen slutat gick vi ner till moppeparkeringen (jag jättedeprimerad). Liisa tyckte att det var värt en omgång leta-efter-nycklarna-till och undrade om hon fick kolla i mina jackfickor. "Meh, har kollat där hundra gånger redan.." sa jag skitdrygt. Liisa stack ner handen och drog upp något svart och blänkande.

"Men vad är det här då?"

Jah. Där var mina jävla nycklar som jag nära på brutit ihop i jakt på. Så kollar Liisa i min ficka en enda gång och då är de bara där. Hur FAN gick det till? Jag hade kollat ungefär hundra gånger.

Men Liisa, Bea och Agnes suckade bara eftersom att de är vana, konstaterade att jag aldrig fick bli detektiv och tyckte att vi skulle åka någon gång.

Gissa om jag kände mig kass...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0