Jag har en vän (Ja, jag har faktiskt vänner). Hon heter Kristin Bobeck. Det är hon som är min insperationskälla och musa. Det är faktiskt hon som håller den här bloggen drivande och hjälper mig att skriva även när mitt engageman svackar! När allting känns mörkt och svårt, finns hon där som ett skinande ljus.

Jag vill tacka dig, O du mysigt tjatande vän, för att du hjälper mig att hålla modet uppe!

SÅ THÄNK YO VÄRY MUTCH KRISSAN, DU ÄR TYP ASBALL.