Hörni.

Här kommer några punkter som gör Bröderna Lejonhjärta till en otrovärd historia (förutom att den redan i sig är väldigt otrovärd) :

- Han som spelar Jonathan. Han ska föreställa 13. Han är 30. Och hans frisyr. Vafan är det med den? Ser ut som ett slätkammat fågelbo, eller kanske ett egendomligt fönat blont affro. Det är inte verklig. Och INTE snygg.

- När man dör kommer man ju till Nangiala. Men man är i samma ålder som man var när man dog. Dör man som 20 åring kommer man till Nangiala som 20-åring. Men det suger ju. För om man dör av mycket hög ålder i sitt första liv kommer man ju till Nangiala till en döende 94-åring. Ska man dö då igen efter några veckor, för att sedan komma till Nagilima och sedan fortsätta så tills man... Ja? Tar man självmord fortsätter ju hela baletten. Man kommer inte undan. Man måste dö stup i kvarten helt enkelt.

- När man dör kommer man till Nangiala, där Skorpan och Jonathan bor. I den världen bor Tengil. Och de dödar honom. Borde inte han egentligen komma till nästa värld, Nangilima då? Han och hela hans armé som Skorpan och gänget dödade? Som kommer vara jävligt hämndlystna. Så när Jonathan och Skorpan anländer till Nangilima för sitt tredje liv, vem borde inte vänta där om inte Tengil-jäveln med en hel armé? Då blir det ju bara krig igen. Och igen. Och igen. Och... Igen.

- Gör alla dessa nästa världar att man får evigt liv? Måste leva om, och om igen? Så jäkla trist.

- Namnen. Skorpan, Jossi, ORVAR. Jag HATAR namnet Orvar. Låter som en avklippt korv. Eller någon extremt giftig förvriden rot som får en att tugga fradga och rulla med ögonen, för att i nästa sekund ligga på marken i extrema kramper. När kramperna gått över får man sinnesjuka hallucinationer vilket resulterar i att man råkar döda sin egen bror på grund av den aggrisivitet som giftet framkallar. Sedan gråter man sådana tårar över den förlorade brodern att man nästintill dränker sin hund, som måste agera tårkopp. Men hunden tillåter sig inte dränkas, utan biter helt känslokallt en i revbenen. Giftet har nästan slagit ut immunsystemet, så den ögonblickliga infektionen i såret sprider sig snabbt som attan den korta vägen till hjärtat, som inte kan stå emot påfrestningen utan kollapsar. Och vips så är man död. 

Och det är anledningen till att man ska akta sig för sådant som heter Orvar.