Jag, en hammare och tusen rötter att snubbla på. Jag vet, jag är också orolig.


Jag och mina vänner har beslutat oss för att laga och bygga ut en av Agnes gamla trädkojor i skogen. Det ska bli vårat klubbhus och är något sorts sommarprojekt. Såklart är vi medvetna om hur töntigt det här är, men det är liksom halva grejen. Just nu heter det VH:s klubbhus och vårt största problem är att driva ut alla småbarn som tror att de får vara i vår störtcoola koja. De får de inte. Jag tyckte att vi ska sätta hänglås på dörren. Det tyckte Agnes också.

Vi ska måla trädkojan i massa olika färger och bygga till en nedervåning, bygga ut ovanplanet och eventuellt bygga ett torn. Vi tror verkligen att vi kan klara detta.

Som Agnes säger: "Vi har kapaciteten! (slår knuten näve mot handflatan) Det vi nu behöver är bara... (uppgiven min) Vilja och ork..." 

Men detta ska gå, sanna mina ord!

Vi har till och med en signaturmelodi/lockrop! "Tudeladihoo!" Helt fantastiskt.

Ungefär såhär började vårt projekt: Vi insåg att byggarbetsplatsen, kojan och plankorna låg i en myrstig, Hugo kastade iväg hammaren så att den försvann och jag sågade mig i tummen.

Vadå det där kommer aldrig att gå bra?

 


Plusa på Agnes och Pontus så har vi hela arbetsstyrkan!


Kommentarer
Postat av: Rufus

HAHAHAH! Shit, jag skrattade fan högt genom hela inlägget! xD

2010-06-25 @ 13:08:18
URL: http://bublixplopp.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0