Åh. Jag vill bara hoppa över hoppa över fyra månader. Jag vill bara få vara varm och glad igen.

Nu är det trettiofem minuter kvar av skoldagen.

Åååååh, jag är helt slut.

Idag har varit en obamhärtigt lång dag som började vid uppstigningen halv sju och jag kom inte hem förrän vid nio. Det har varit skola, hetsätnings-fika och öppet hus på Östra Real.

Öppet hus... Fyyy... Asmycket folk och bara trångt och varmt och jobbigt. Men det var inte bara dåligt, jag fick reda på en massa fina saker. Just nu lockar Sam Media, Information och Kommunikation, men även Naturlinjen är aktuell. Men jag orkar inte ta allt det där just nu, fixar ihop ett inläg sedan om alla öppna hus jag varit på!

Men för er som ännu ej inträdit i denna häktiska värld ska jag bara förvarna er för hysteriken! Det var varmt, tråkigt och jobbigt. Har jag redan skrivit det? Men det var det det var. Jag gick runt med ångande varma händer, en för mig mycket obehaglig upplevelse.

Nu ska jag avlida i min tysthet (haha, tysthet? Yeah, about that...) och sedan sova eftersom att någon idiot har tagit bort vår sovmorgon imorgon och ersatt den med en fucking frukost. VEM BRYR SIG, JAG VILL SOVA.

Fin flicka, var det ju.

Heej asså bajskisssmör.

Jag är på frustrerat och trött humör.
Får lust att bygga upp en figur i modellera som är ful som fan i mänsklig storlek. Sedan ska jag med en yxa och köttkniv snabbt och medodiskt stycka figuren i smådelar. Mycket mordiskt. Sedan ska jag hoppa på de olika kroppsdelarna samtidigt som jag skriker de fulaste orden jag kan komma på.

Fattar ni hur tillfredställande det skulle vara? Verkligen ett sätt att få ut alla, alla sina aggressioner. Underbart.

Nej, men jag ska vara snäll.

Snäll, snäll, snäll. Baka kakor och polera ett äpple till min lärare. Sätta på mig ett rosa sidenhårband och stryka kragen på alla mina knälånga, icke uringade och prydliga klänningar. Sen ska jag bara prata med fina ord och aldrig vara otrevlig mot någon.

Jag kan inte baka kakor och skulle aldrig drömma om att ge min lärare ett äpple. Jag har varken ett sidenband eller prydliga klänningar. Jag svär hela tiden och är otrevlig för det mesta. Även om jag i grunden är en snäll flicka kommer jag aldrig nå upp till denna perfektion.

OJ, så synd.

HAHAHAHAHAHAH

Asså vad fan är detta??

Seriöst, jag DÖR. Vad är det för sjuk jävel som säljer såna här kurser?? Nej, nej, vänta. Vad är det för sjuk jävel som går på dem? Betala nätan 800 spänn för att kasta brödsmulor på duvor! Det här är ju det absolut roligaste jag sett på länge! Jag sitter här och fnissar, men samtidigt är jag lite upprörd. Vem godkänner en sådan här kurs?

"Duvmatning, låter som en fin idé, den tror jag kommer sälja fantastiskt bra!"

Asså neeej. Det var en dålig idé! DÅLIG SÄGER JAG, DÅLIG.

Ted Gärdestad – Ramanagaram

Inte ett ord om att den är konstig. Det är den inte. Den är fin.

Hörni.
Jag har tänkt mycket på en sak. En sak som stör mig och som jag inte riktigt kan komma på svaret på.

Härstammar uttrycket inte ett dugg från ordet duggregn, eller härstammar ordet duggregn från uttrycket inte ett dugg?

Jag tror nog på att duggregn fanns först. Att uttrycket inte ett dugg var en jämförelse med ett duggregn, hur lite regn det kom alltså, inte ett dugg liksom. Eller att uttrycket inte ett dugg uppstod under ett tid av torka, då det inte ens kom ett litet dugg. Och att det blev ett uttryck för ingenting och sedan följde med tiden.

Detta är ganska intressant, tycker jag. Men det stör mig att inte veta.
Så, vad tror ni?

Jahaja, vad har jag då i min handväska?

Där brukar det rymmas ungefär detta:

Dator
Laddare
Plånbok
Hårborste
Diverse smycken som trasslat ihop sig till en hög
Alvedon
Hårspännen
Nycklar
Busskort
Fickspegel
En god bok
Cirka fem mandariner
Ett äpple

Detta är vad jag hittade i min väska idag, och det  verkar rimligt. Det är kul hur mycket skit man kan hitta! Småsaker som ligger och bara ligger i botten och inte är till någon nytta.
Den stora mängden frukt som bor i min väska är något väldigt fascinerande. Min mamma och pappa har hakat upp sig på att köpa en jävla massa mandariner och det är i stort sett bara jag som äter mandariner i min familj, så alla går till mig. För en månad sedan gillade jag mandariner.

Nu är jag så trött på dem.

Eftersom att jag och frukost inte fungerar så bra tillsammans och skolans mat är äcklig lever jag mer eller mindre på mandariner under skoldagarna. JAG VILL INTE HA FLER MANDARINER. Men hellre det än att vara hungrig hela tiden... Men fatta trist det är att mandarin-upplevelsen är helt förstörd nu! Bara för att jag äter dem 24/7.

Det är ganska kul att i varje väska jag hittar ligger ett äpple och en mandarin. Kan hitta äpplen som är flera veckor gamla. Fast det är inte så kul, för då luktar de oftast äckligt faktiskt.. Rätt okul, när jag tänker efter...

Men ja, detta är vad som finns i min handväska. Det var ju inte så himla intressant egentligen.

 Idag på NO-lektionen underhöll jag och Amanda oss med att förolämpa varandra över MSN.
Det började med lite oskyldiga ord, och sedan urartade det totalt. Jag tror aldrig att jag har sagt så oförskämda saker till någon. Men det var ganska roligt.

Jag: Bajsunge!

Amanda: Geggahuvud!

Jag: Ägghuvud!

Amanda: Grisfot!

Jag: KOfot!

Amanda: Mögelostgegaskalle!

Jag: Mögelostgeggagrishjärnamongohuvud

Amanda: Din håriga mööglelhjärna med orangutangarmar och hängöron!

Jag: Din fula grisfetthjärna med fiskslemsud och mosig näsa!!

Amanda: Du din fjälliga sardinburk med simhud mellan tårna, hängiga mariannekinder och slemmig sås i näsan!

Jag: Oh du din svettiga amöbahög med rutten fisk i naveln, skrynklig näsa och lerhögar i öronen och slemkoppsnuskig panna!

Amanda: Din kladdigga lerhög med kantareller mellan tårna, en fet snigel i näsan, tre bröstvårtor och lökringar under armarn. PS: dina lökringar är större än ringarna runt saturnus!

Jag: Du din stora snuskboll med en slemkorvnäsa fylld med möglig kaviar, bajshögshänder som ramlar sönder när du rör något och äckliga surfisköron som alla hatar för de är så fula och de stinker och det stänker griskiss om dig när du går

Amanda: Du din fluffiga damtuss, fylld av mögel och äckliga hårstrån från armhålan på en turk, med snorkråkor i din obefintliga näsa som sjunger hemskare än Ursula i Lilla sjöjungfrun. Du luktar värre än en tre år gammal prickigkorv och det känner till och med jag FAST ÄN JAG HAR MÖGLIG KAVIAR I NÄSAN!

Jag: Åh din äckliga salamijuicehosmedicinkaviar-blandning som bara smakar äcklig skit, åh du mögliga lågprisbröd, inlagda persika doppad i grisbajs, aparmhålasnuskhög, åh du stora arme av snuskiga lemurer och amöbor och ALLT ÄCKLIGT SOM FINNS I VÄRLDEN  DET ÄR DU DET DU DIN FULE FETE FAN!!!

Amanda: Du är ful.

Jag: DIN ÄCKELBAJSKORV I KISSTUVNING, DIN HÖG AV AVFÖRING, DIN KOBAJSLUKTSAK

Som ni ser vann jag diskussionen. Tyckte jag fick till ett rätt flashigt slut där.

Något jag saknar en massa är att vara liten, ful och att inte bry sig om någonting.
När man kunde slänga på sig något fult klädeslplagg utan att någon brydde sig, man kunde leka hej vilt och rulla runt i lera utan att vara besvärad av att gå runt smutsig hela dagen.
Jag saknar de oändliga lekarna som var styrda med diktatorisk precision och de meningslösa bråken om vem som vann i spelet King.
Jag saknar hur spännande det var vid de sällsynta tillfällen man kunde leka och prata med killarna utan att det blev konflikter, när varje bussresa tillbringades längst bak i bussen, alltid med en Sanning och Konka lek på gång.
Jag saknar hur alla blev tillsammans med alla, men att inga krav ställdes på förhållandet. Jag saknar de enkla dagarna, bristen på press och hur alla bara var, utan att bry sig.
Jag saknar att sitta högt högt uppe i ett träd och dingla med benen, att tillbringa varje rast och varje eftermiddag ovanför marken och leka fåniga lekar utan någon egentlig mening.
Jag saknar att snubbla ner för ett mossbeklätt berg vid dagens slut och ta sig över skolans lilla bäck innan man kom ut på vägen. Att gå barfota på solvarm asfalt på hemvägen under fågelsångsfyllda eftermiddagar och veta att huset ligger bara några tiotal meter bort. Inga trånga bussar, inga högljudda och äckliga tonåringar.
Jag saknar helt enkelt att var tio år, glad, och bekymmersfri.

Nu är jag extemt oerhört jättejättefrustrerad. Verkligen sur.
Jag vet att det hände någonting, någongång under dagen som jag direkt tänkte att det skulle jag skriva ett blogginlägg om.  Och det skulle bli kul och spännande och helt enkelt splendid.
Men... Det är glömt nu.
Puts väck och borta med vinden.

För övrigt är jag sur för mer saker idag.
Imorse ägnade jag tjugo slitsamma minuter åt att locka håret och resultatet blev verkligen stört snyggt! Mitt hår har aldrig varit så lockigt och perfekt men naturligt på samma gång. Asnöjd och pepp på skoldagen går jag ut och mot bussen.
OCH DÅ HAR DET SÅKLART BÖRJAT SNÖA. SJÄVLKLART.
Håret blev på två minuter helt jäva fucking platt. Resten av skoldagen fick jag gå runt med lite lamt vågigt hår utan ett uns av den perfektion det tidigare var i. Allt jag byggt upp hela morgonen var bara helt abrupt förstört. Jag menar, vad är meningen med att anstränga sig när ingen ens fick se hur fin jag var? Är så extremt bitter över detta. Så jag har gått runt och varit småsur hela dagen.
Kanske ni som umgås dagligen med mig har märkt. No offence, det är mitt hår allt gäller egentligen.
Snacka om att snöhelvetet har sabbat min dag.
Vadå ytlig? Inte jag, inte.

Egentligen vet jag inte ens varför jag anstränger mig, jag har ju inget att skriva om. Oftast när jag inte har något att skriva om börjar jag titta runt i rummet jag sitter i, som att det plötsligt skulle dyka upp en ny och häftig grej som sedan skulle inspirera mig till något roligt och intressant. Tänk om en ny grej plötsligt skulle dyka upp! Läskigt, vafan. Jag skulle genast bli paranoid och tro att det låg en psykopat under min säng.

Jahaja. Min blogg, here it is!

Jag har en keps hemma. Den är från Stockholms Transport- och Fordnonstekniska Gymnasium. Denna keps fick jag på sommarlovet då jag körde upp till moppekortet, och än har jag den fina huvudbonaden kvar. Jag får ibland frågor på varför den inte är slängd än.

Det må vara besvärligt och obehagligt att ha sådär sjukligt kalla händer som jag har, men de är väldigt användbara ibland. För då kan man framställa sig som sååå himla ömtålig, hjälplös och svag, så snäääälla starka stora killar, ta hand om mig!

Det finns en sak som jag har tänkt mycket på och är väldigt upprörd över. Jag kom och tänkta på det när jag skrev om min tro i det förra inlägget. Denna mycket upprörande sak är:

Trumvirvel....

Vad fan firar Harry Potter jul för??

Ingen av trollkarlarna eller häxorna är troende, så de har inget med kristna traditioner att göra. Jag menar, de tekniskt sett är Gud, varför skulle de då tro på honom?
Så om de inte är ett dugg kristna, religiösa eller troende, inte ens familjära med religion över huvud taget, vad har julafton i deras värld att göra?
Det här är ju upprörande. Vad är detta för pinsam miss i historien? Det är just sådant här som förstör logiken i en berättelse!

Jag har till och med läst Harry Potters Magiska Värld, en faktabok om ja, Harry Potters magiska värld, och där står det ingenting som förklarar detta konstiga påfund.
Jag vill liksom bara ha en förklarning.

*Googlar Kontakta J K Rowling*

Hittade inget bra...
Men asså seriöst, det stör mig. Det är fel. Det är konstigt. Jag blir ledsen. Hur kan Harry Potter göra såhär mot mig? Hur? HUR??

Ahahahaha.

Pfff, vad är det för skit.