Men GÅ! Jag vill SOVA. TA NER MIG!


Idag väcktes jag på värsta möjliga sätt. Ni kanske tror att ni är värst som har blivit väckta av att någon har hält vatten på er eller dragit bort täcket och tänt det tandläkarsstarka ljuset i rummet. Men jag ska berätta för er hur min onda lillasyster väckte mig i morse.

Jag är hos min mormor och morfar just nu, och min morfar har en sådan där underbar säng som man kan höja och sänka olika delar av sängen med en fjärrkontroll (den är otroligt skön den här sängen, och jag känner mig inte alls elak när jag sover i den och morfarn på  70 plus sover sover på bäddsoffan nere i källaren).

När klockan närmade sig tolv tyckte min familj att det var dags att jag skulle vakna, så de skickade in min onda lillasyster. Min onda lillasyster nappade åt sig kontrollen och började utan att väcka mig höja benen och ryggen på sängen. Jag blev skitförvirrad när jag vaknade och och huvudet och benen ostoppbart var påväg uppåt medan magen var kvar i samma nivå som innan. Och till råga på allt låg jag på mage, så det var som att jag gjorde den där sälen-gymnastövningen, fast med en ryggrad som var nära att knäckas.  Egentligen var det mer likt uppvärmningsövningen fällkniven, när man ligger på rygg och så ska man upp-ner-upp-ner och så ska händerna och fötterna nudda varandra i pikformation, fast på mage, vilket är en fysisk omöjliget. Så jag låg där och sprattlade ett tag innan jag kom på rygg, i säkerhet. Sedan sänkte min onda lillasyster ner mig igen. Och upp. Och ner. Och upp. Och ner.
Och där låg jag som en sprattlande fisk.

Det här var så roligt att hela min familj, syskon, föräldrar, rubbet kom in och tittade på mig och skrattade känslokallt. Misshandeln fick inget slut förän min morfar kom in och tyckte att det var elakt. Då, men inte innan, slutade de. Men de gick inte därifrån förän de dragit bort gardinerna och skrattat en sista gång.

Jag har en elak familj.
Och min morgon var hemsk.



Och ben-delen var också uppfälld till max...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0